{"id":69653,"date":"2019-02-20T12:42:31","date_gmt":"2019-02-20T11:42:31","guid":{"rendered":"https:\/\/zjarr.tv\/?p=69653"},"modified":"2019-02-20T12:42:31","modified_gmt":"2019-02-20T11:42:31","slug":"renie-e-ndjeshme-e-lindjeve-ne-shqiperi-ja-pese-qarqet-me-te-prekura","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/renie-e-ndjeshme-e-lindjeve-ne-shqiperi-ja-pese-qarqet-me-te-prekura\/","title":{"rendered":"R\u00ebnie e ndjeshme e lindjeve n\u00eb Shqip\u00ebri, ja pes\u00eb qarqet m\u00eb t\u00eb prekura"},"content":{"rendered":"<p style=\"background: white;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">N\u00eb pes\u00eb qarqe, Kor\u00e7\u00eb, Kuk\u00ebs, Fier, Vlor\u00eb, Berat lindjet kan\u00eb p\u00ebsuar r\u00ebnie dyshifrore n\u00eb vitin 2018, teksa numri i tyre ka p\u00ebsuar r\u00ebnie n\u00eb t\u00eb gjitha qarqet e vendit duke p\u00ebrfshir\u00eb edhe Tiran\u00ebn. N\u00eb vitin 2018 n\u00eb t\u00eb gjith\u00eb vendin kan\u00eb lindur 28.934 bebe ose -1935 foshnja me pak se me 2017 me nj\u00eb r\u00ebnie 6.2%.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">R\u00ebnia me e madhe e lindshm\u00ebris\u00eb sipas t\u00eb dh\u00ebnave t\u00eb fundit t\u00eb INSTAT ka ndodhur n\u00eb qytetin e Kor\u00e7\u00ebs, ku lindjet n\u00eb raport 2017 kan\u00eb r\u00ebn\u00eb me 16 p\u00ebr qind, nd\u00ebrsa n\u00eb raport me censusin e 2011 lindjet n\u00eb k\u00ebt\u00eb qark p\u00ebsuan r\u00ebnie me 31 p\u00ebr qind. Sipas autoriteteve lokale Kor\u00e7a po vuan nga tkurrja e popullsis\u00eb me shum\u00eb se qarqet e tjera p\u00ebr shkak t\u00eb kostove t\u00eb larta q\u00eb krijon dimri i gjat\u00eb.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Pas Kor\u00e7\u00ebs numri i lindjeve p\u00ebsoi r\u00ebnie t\u00eb madhe edhe n\u00eb qarkun e Kuk\u00ebsit, ku bebet e lindura ishin 12 % m\u00eb pak se m\u00eb 2017 ose 448 bebe m\u00eb pak gjat\u00eb nj\u00eb viti.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">P\u00ebr shkak se \u00ebsht\u00eb qarku m\u00eb i varf\u00ebr n\u00eb vend, Kuk\u00ebsi \u00ebsht\u00eb p\u00ebrballur me migracion t\u00eb brendsh\u00ebm dhe emigracion p\u00ebrgjat\u00eb gjith\u00eb periudh\u00ebs s\u00eb tranzicionit.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Pas Kor\u00e7\u00ebs dhe Kuk\u00ebsit, qytetet e Fierit dhe Vlor\u00ebs pan\u00eb r\u00ebnie t\u00eb madhe t\u00eb numrit t\u00eb lindjeve me mbi 12 p\u00ebr qind, dy here me shume se mesatarja komb\u00ebtare prej 6.2 %.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Ulja n\u00eb vijim\u00ebsi e numrit t\u00eb lindje po p\u00ebrkeq\u00ebson shtes\u00ebn natyrore t\u00eb popullsis\u00eb. Gjat\u00eb vitit 2018, shtesa natyrore e popullsis\u00eb \u00ebsht\u00eb 7.130 banor\u00eb (Lindje-Vdekje), duke p\u00ebsuar nj\u00eb r\u00ebnie prej 17,4 %, krahasuar me nj\u00eb vit m\u00eb par\u00eb.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">N\u00eb tremujorin e kat\u00ebrt 2018, shtesa natyrore e popullsis\u00eb, p\u00ebr 12 qarqet e Shqip\u00ebris\u00eb, sh\u00ebnon vler\u00ebn m\u00eb t\u00eb lart\u00eb n\u00eb qarkun e Tiran\u00ebs, ku numri i lindjeve tejkalon me 1.089 numrin e vdekjeve. Me shtes\u00eb natyrore t\u00eb lart\u00eb paraqitet qarku i Elbasanit, me 273 lindje m\u00eb shum\u00eb se vdekje, pasuar nga qarku i Durr\u00ebsit, me 248 lindje m\u00eb shum\u00eb se vdekje.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Shtesa natyrore e popullsis\u00eb, n\u00eb tremujorin e kat\u00ebrt 2018 regjistron vler\u00eb negative vet\u00ebm n\u00eb tre qarqe (Kor\u00e7\u00eb, Vlor\u00eb dhe Gjirokast\u00ebr) ku vlera m\u00eb e ul\u00ebt sh\u00ebnohet n\u00eb qarkun e Kor\u00e7\u00ebs, n\u00eb t\u00eb cilin numri i vdekjeve tejkalon me 154 numrin e lindjeve.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Qarku i Gjirokastr\u00ebs ka rezultuar me vler\u00eb negative t\u00eb shtes\u00ebs natyrore t\u00eb popullsis\u00eb gjat\u00eb gjith\u00eb vitit, ku numri i vdekjeve kalon me 217 numrin e lindjeve, p\u00ebr vitin 2018.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Ekspert\u00ebt e demografis\u00eb e konsiderojn\u00eb alarmante r\u00ebnien e numrit t\u00eb lindjeve, pasi ky hendek nuk mund t\u00eb rikuperohet, ndryshe nga emigracioni q\u00eb shpresat p\u00ebr rikthim ekzistojn\u00eb gjithmon\u00eb.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">N\u00eb bot\u00ebn e zhvilluar, nj\u00eb norm\u00eb fertiliteti prej 2.1 konsiderohet si niveli i z\u00ebvend\u00ebsit t\u00eb popullat\u00ebs, apo me fjal\u00eb t\u00eb tjera, numri mesatar i lindjeve p\u00ebr grua p\u00ebr t\u00eb mbajtur numrin e popullsis\u00eb n\u00eb nivel konstant.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Norma e fertilitetit n\u00eb Shqip\u00ebri ka hyr\u00eb n\u00eb nj\u00eb trend r\u00ebn\u00ebs q\u00eb prej 2013-s. N\u00eb 2017-n norma mesatare e fertilitetit ishte 1.48, nga 1.54 q\u00eb ishte nj\u00eb vit m\u00eb par\u00eb. Kjo norm\u00eb ishte dhe m\u00eb e ul\u00ebt se mesatarja e Bashkimit Europian n\u00eb 2016-n. Lindjet mesatare p\u00ebr grua n\u00eb Bashkimin Europian ishin\u00a0 1.6. Kjo norm\u00eb varion nga 1.94 lindje n\u00eb Franc\u00eb deri n\u00eb 1.4 n\u00eb Spanj\u00eb dhe n\u00eb Itali.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Qarqet me lindshm\u00ebrin\u00eb m\u00eb t\u00eb ul\u00ebt n\u00eb Shqip\u00ebri jan\u00eb Vlora me 1.2 lindje p\u00ebr grua, Kor\u00e7a dhe Gjirokastra me 1.3 lindje p\u00ebr grua, Shkodra dhe Tirana me 1.4 lindje p\u00ebr grua, Fieri me 1.5 lindje, shkruan \u2018monitor\u2019.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Qarqet q\u00eb kan\u00eb t\u00eb nj\u00ebjt\u00ebn mesatare lindshm\u00ebrie prej 1.6, sa edhe mesatarja e Bashkimit Europian, jan\u00eb Durr\u00ebsi, Berati dhe Elbasani. Nd\u00ebrsa Lezha ka nj\u00eb mesatare prej 1.8 lindje p\u00ebr grua.<\/span><\/p>\n<p style=\"background: white;text-align: start;margin: 0in 0in 11.25pt 0in\"><span style=\"color: #262626\">Organizata e Kombeve t\u00eb Bashkuara, n\u00eb parashikimin e saj p\u00ebr popullsin\u00eb shqiptare, sipas norm\u00ebs s\u00eb fertilitetit parashikonte n\u00eb Variantin pesimist q\u00eb n\u00eb vitin 2100, popullsia e Shqip\u00ebris\u00eb do t\u00eb jet\u00eb vet\u00ebm 860 mij\u00eb banor\u00eb. Nd\u00ebrsa skenari normal parashikon q\u00eb Shqip\u00ebria t\u00eb popullohet me vet\u00ebm 1 milion\u00eb e 600 mij\u00eb banor\u00eb. Skenari optimist, me emigracion zero dhe ecuri normale t\u00eb normave t\u00eb fertilitetit parashikon q\u00eb popullsia e vendit, deri n\u00eb vitin 2100, t\u00eb jet\u00eb 2 milion\u00eb e 800 mij\u00eb banor\u00eb, nga rreth 2,9 milion\u00eb q\u00eb num\u00ebrohen af\u00ebrsisht aktualisht.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00eb pes\u00eb qarqe, Kor\u00e7\u00eb, Kuk\u00ebs, Fier, Vlor\u00eb, Berat lindjet kan\u00eb p\u00ebsuar r\u00ebnie dyshifrore n\u00eb vitin 2018, teksa numri i tyre ka p\u00ebsuar r\u00ebnie n\u00eb t\u00eb gjitha qarqet e vendit duke p\u00ebrfshir\u00eb edhe Tiran\u00ebn. N\u00eb vitin 2018 n\u00eb t\u00eb gjith\u00eb vendin kan\u00eb lindur 28.934 bebe ose -1935 foshnja me pak se me 2017 me nj\u00eb r\u00ebnie [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2020,"featured_media":69655,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[241,231,252,235],"tags":[],"class_list":{"0":"post-69653","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-aktualitet","8":"category-lajme","9":"category-sondazh","10":"category-vendi"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69653","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2020"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69653"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69653\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/media\/69655"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69653"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69653"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/zjarr.tv\/sq\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69653"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}